Högtid

Så har jag landat hemma i mitt eget igen efter en mycket givande upplevelse vid Rögle kloster i Skåne. Jag hade det stora förmånen och glädjen att vara inbjuden till en av systrarnas löftesavläggning. En stor och livsavgörande högtid,

Resan dit och hem företogs tillsammans med mina systrar från Klaradals kloster,  så inbilla er för allt i världen inte att jag har klarat av att företa den resan helt på egen hand.

Jag har varit med i livet ganska länge vid det här laget, och den här upplevelsen är en av mitt livs största. Jag var så tagen av det hela att jag inte hade ord nog att uttrycka det med, och det ni, ni som känner mig kan ana vidden av det på grund av att jag tappade målföret.

Det var mycket ordensfolk från olika kloster i Sverige och Norge där, vart jag än vände mig fanns det människor bärande  dräkt. Den Katolske Biskopen och Kardinalen Anders Aborelius var också med, han stod för högtidens predikan, och den var kort och enkelt sagt, bra.

Systern som avlade sina löften känner jag sedan många år, och hon har ständigt funnits med bland de vänner jag  beder för. Det var så stort att få följa henne även in i detta. Klostrets kapell var fullsatt, en mäktig atmosfär kunde man märka av, tillika glädje. Ja det var en helig stund. Efter högtiden i kapellet hade vi fin gemenskap med gott att äta, intressanta samtal och mycket glädje.

Nu har jag återfått målföret, mitt inre har återhämtat sig från den starka upplevelsen, men fortfarande bubblar en stor glädje inom mig. Tänk att jag fick vara med om detta. Fick bevittna något så oerhört stort för sr K och hela klostret, fick sjunga med och lovprisa vår Herre. Fick samtala med oerhört trevliga människor, och fick sända en hälsning till en icke där närvarande kär syster som har betytt mycket i vår gemenskap här.

På vägen hem fick vi uppleva Guds beskydd då vi vid två olika tillfällen höll på att bli inblandade i seriekrock, den enda skada som skedde oss var att en av Klaradalssystrarna fick vatten i sandalerna när rosenbuketten vid hennes fötter välte och vattnet  skvimpade ut,någon liter så där.

Väl hemkommen blev det sova av kan jag lova, och nu skall jag alldeles strax bryta tystnaden och friden och bege mig till chatten en timmas tid. Det är också ett gott livsinnehåll att ha de vännerna att möta så gott som varje kväll,

Så god natt alla som läser, även till er som inte kan förstå hur man kan uppleva sådan enorm glädje i en sådan här sak.

GBY  EC

Annonser

Om macthilda

Pastor, fotograf, journalist pensionär och kökspolitiker
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Högtid

  1. Laila skriver:

    Förstår att det måste ha varit en mäktig och glädjerik upplevelse! Det finns upplevelser som gör en stum för orden låter så futtiga när det man är med om är så stort. Tack för att du delade med dig ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s