Simron, kökschef på stället

I dag gjordes det kålpudding, eller rättare sagt någon typ av kålpudding, dock aldrig förr skådad, inte av mina 12 år gamla hundögon i alla fall.

Kocken för innevarande dag och aktuell händelse var pastorsmatten. Hon skar kål och puddingfixade så att hon var röd i syna, jag vet inte om nämnda kulör berodde på matupphetsninen i sig elle om den var ett återsken av hennes tröja. Kålpudding blev det dock, och den smakade visst som den skulle. Turligt nog för det blev över till ytterligare en middag, och den lär ju följaktligen bli lugnare.

potäterna var kantorstillverkade, likaså lingonsylten. Och nu ligger de båda tvåbeningarna i kålpuddingskoma. Ja ja så det kan bli.

mycket skall man behöva vara med om som hund.

innan detta stora anfall i köksregionerna var nämnda pastorsmatten på sjukhuset och träffade en doktor, dock inte så att hon var sjuk. De hade visst bara pratat om något hm något jag aldrig blir klok på är att människor måste prata och ha sig jämt, de pratar oavsett allt, och pratar för att bestämma saker, och ibland pratar de med någon som heter vår herre, och jag, skall sanningen fram fattar jag noll. Men jag fattar i alla fall att jag ingen kålpudding fick.

 

 

Annonser

Om macthilda

Pastor, fotograf, journalist pensionär och kökspolitiker
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Simron, kökschef på stället

  1. irisnilsson skriver:

    Men nog kunde de väl ha råkat tappa lite kålpudding på golvet!! Det behöver ju inte se ut som det var till dig om de nu tycker det inte ska matas för mycket där…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s