En stilla undran i nyårstid

I dag funderar jag, med anledningen av natten som gick, om allt det sprängmedel som fanns till salu i Jönköpings kommun av misstag hamnade i vår kommundel. Ett sådant hiskeligt fyrverkeri som det var i natt har jag aldrig i mitt långa liv varit med om. I tre kvart och lite mer höll det på, ett storfyrveri alltå, det bokstavligt talat väste och small samtidigt. Det hade smullit och puttrat hela kvällen innan, så vi trodde inte det skulle bli så farligt, Men vart man än såg åt för håll så blixtrade och dundrade det och det var nästan ljust som mitt på dagen.

En del av de verkligt stora fyrvererierna skickades upp ifrån grannkåkarna uppe i backen söder om oss. Det verkade som att man använde vädringsbalkongen på vinden till ett av husen som avfyrningsramp.

Ja du milde! Men hunden simron mådde alls inte bra, det fanns inga tabletter i världen som kunde lugna ner honom i denna situation. Honom var det lindrigt talat synd om. Men siamesen Kattja var helt fascinerad av skådespelet och låtandet. Hon satt fånigt leende och glodde ut genom fönstret, helt klar begeistrad i det hela. Vad Simron tyckte om hennes entusiasm vet vi inte. Men i dag mår han bra igen hundstackarn.

Vad jag tycker om fyrvererier, jo det kan ni ju räkna ut med tårna, har man en hund som är så rädd som Simron är så————–

Gästerna hade redan avgått när allt detta skedde, hade de stannat så hade också fått del av sitt livs fyrverkeri 🙂

Gott nytt år på er alla!

 

Annonser

Om macthilda

Pastor, fotograf, journalist pensionär och kökspolitiker
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En stilla undran i nyårstid

  1. Inga skriver:

    Min första hund Linus var lika rädd! Han fick lugnande. På ålderns dar när hörsel blev sämre hade han det lite lättare.

  2. Inga Johansson skriver:

    Gott Nytt År på er, tvåbenta som fyrbenta! Här var det alldeles tyst hela natten. Saknade nästan grannarnas skådespel, men de var kanske borta. Inte en enda fyrverkeripjäs som vi kunde se på himlen. Det är ju skönt för våra vänner djuren, men Takko bryr sig inte. Han är nog mest som Kattja, gillar att titta på det. Önskar er alla ett välsignat år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s