Wow, dom bryr sig!

I dag har jag varit med om något underbart. Först en gudstjänst som var så där härligt medelmåttlig så att den passade mig. Inte enkel, inte flamsig, inte allt för högtravande, men rejäl och innehållsrik.

När gudstjänsten var över deltog i allai firandet av församlingens mesta ”tjej” som fyllde 90 år, och det var många deltagare, vi fyllde båda serveringsutrymmena, ”Tjejen” i fråga var som vanligt en glädjestrålande person som man inte kan göra annat än bara älska precis som hon är. En tuffing kan jag berätta.

Man hade hjälpt den 90 åriga ”tjejen” med att fixa festen, och det tycker jag säger en hel del om det där med att bry sig om, att visa omtanke och kärlek. Det var så fint dukat, och många tårtor, Jag måste säga att dom är sig lika sedan förr om åren (då när jag fanns här i trakterna förra gången)

Med i samlingen var den 6 år äldre V som är min bekanting sedan många år tillbaka. Vi fick en liten go pratstund.  Han å sin sida satt i samtal med en kille i 10 års åldern, (så som han brukar) Det är en go person V.  han letar inte fel, han delar välsignelser!

Allt det här tog på krafterna för mig, men som tur är kan jag gå undan och vila när jag kommer hem till katterna.

Kattja är som en plåsterlapp på mig i dag, för en stund sedan var jag tvungen att fösa bort henne en stund, och DET gillades minsann inte. Hon gick iväg på höga ben och med lätta steg och svansen rakt upp, svängande sin bakdel som om hon gick på en modevisning. Stilen Sade mig: Skit samma, jag klarar mig utan dig så det så. Det är hennes demonstrationsstil, en hon surar högst så lång tid som det tar att komma ut i köket och se att matskålen fortfarande är tom. Hon inser att vi tvåbenta stora kolosser är matautomaterna så det är bäst att inte sura för länge.

Jag älskar denna intensiva och vackra katt. Hon är mycket finlemmad, och, inbillar jag mig ibland, ganska liten. Men vågen säger mig att det är en ganska stor katt trots  vad första anblicken talar för. De där blå ögonen som siamesen har och som jag älskar är inte direkt lätta att se hos henne, de ligger djupt och är ganska mörka.

hon har åsikter om hart när allting och talar ljudligt om när hon anser att något är fel. Ibland undrar jag hur mycket av det ”Kattsnacket” grannarna hör. Fel är, att vara lite hungrig, att det regnar ute, att solen skiner någon annastans än just där hon har behagat lägga sig, då ylar hon och vill uppenbarligen ha solen flyttad till önskad plats. Och det kvittar hur mycket jag än bryr mig, så klarar jag inte att flytta den åt henne.

Vi vill nog alla att människor skall ställa upp, men våra krav får inte vara som Kattjas, omöjliga att infria. Tänk efter, våra önskningar och krav kan vara för stora och för mycket.

 

 

Annonser

Om macthilda

Pastor, fotograf, journalist pensionär och kökspolitiker
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Wow, dom bryr sig!

  1. Hej så kul att jg hittade dej igen. jag harinte bloggat på länge men saknar mina bloggar vänner så nu har jag börjat igen.Hoppa du komer i håg mej anette lillatanta
    Kul att du fick vara md och fira tjejen och se att det finns hjälpsamma människor än
    kraaaam

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s