Fruntimmer

I dag har jag varit på samtalsgruppen ”fruntimmer funderar”. Vi har haft juluppehåll och för två veckor sedan gick de igång igen, men jag var förhindrad den dagen. Det var ljuvligt att möta det gänget igen, samvaron med dem har gett mig så mycket, och hjälpt mig att våga igen. Jag är dem innerligt tacksam för det.  Fortfarande har jag svårt med föreläsningar och predikningar och med att hålla mig samman och be tillsammans med andra människor. Men gruppen FF fungerar perfekt. Det är en samling livliga damer med mycket funderingar i knoppen och ett behov av att dela med sig. Ibland blir det enormt roligt, ibland allvarligt, somligt blir döfött naturligvis, vad annars. Men de där kvinnorna har gett mig tillbaka en del av tron på mig själv, den tro som försvann åren efter hjärnskadan. Jag tackar Gud för fruntimmer som funderar.