23 december


Ja, så är vi där. Kvällen före julafton.’
I kväll skall vi avsmaka vår julskinka, villet är lika spännande varje år på grund av att vi kokar en rökt julskinka. Här i trakterna vet man inte riktigt vad det är, så den smakar lite olika år från år. Som sagt lite spännande.

Tankarna går till våran L och hennes A som befinner sig i annan världsdel under några veckor. Vi hoppas innerligt att de har det roligt och avkopplande där,

Tankar ger sig gärna iväg sådana här kvällar. jag har haft sällskap hela dagen av minne av mina mostrar och morbröder och andra släktingar, även mina föräldrar natuligtvis. Jag visar vänligt men bestämt bort tankarna, de har en tendens att ställa till med lite smärta.
Men så har jag till all lycka mina systrar i gemenskapen här, Och det är bra det.

För första gången på minst 15 år skall vi fira jul tillsammans här. K har befunnit sig i kyrkan de jularna som gått under den tiden, lite av bekvämlighet är jag rädd, men det har också varit praktiskt pga att hon skulle spela på lulotta där, fem mil hemifrån, och ingen människa kunde garantera väglaget.

Jag känner det lite som en pastorskollega gjorde på den tiden när det blev aktuellt med att man skulle ha en ledig helg i kvartalet, en sådan hade han aldrig haft, han ringde till en kollega och frågade vad i hela friden man kunde göra en sådan helg…. Han var helt ovan vid ledihet utöver semester. Och vi har inte firat jul tillsammans på åtskilliga år, hur gör man…….

Nä hon har inte alls varit tvungen att jobba alla jular, men har dock gjort det i alla fall.

Nu skall det snart ätas lite här, och i och med det så påbörjas julens kamp mot det redan hoppande blodsockret. Men den här julen kommer vida att överträffa den förra som blev känd som knäckebrödsjulen pga nämnda diabetes, i år skall det vara normalt tror jag, och det är glädjande på många sätt, det handlar bara om lita matematik och lite självdiciplin…..

Vi skall också be tidegärden tillsammans, och ja det blir en bra jul

Om macthilda

Pastor, fotograf, journalist pensionär och kökspolitiker
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar